Jag blir aldrig sjuk... Eller rättare sagt: Jag får aldrig feber - inte någon sån där som ligger på en 38.5 och man svettas i floder. Men jag får alla de andra symptomen - jag är allmänt borta, ledbruten, huvudvärk, dåsig och hostig. Men ingen feber. Termometern envisas med att stanna på 37,2 och man får det här meddelandet från den att man kan gå till jobbet. "Du är inte sjuk!" skriker den. Det är här det dåliga samvetet kommer in. I vår lutherska vardag sägs det i princip att om man inte har feber så kan man gå till jobbet. Eller? Och jag får dåligt samvete när jag inte går till jobbet och då inte har ett bevis på att jag är sjuk. Ett bevis som talar sitt tydliga språk: "DU HAR FEBER - DU KAN MEDDELA JOBBET ATT DU HAR 38 GRADERS FEBER. Det enda jag har att visa upp är trötta ögon, risig andedräkt, ett verbalt konstaterande att jag har ont i lederna och huvudvärk. Att jag är trött bortom det normala och att jag hostar. Men ingen feber.
Jag ringde jobbet och det dåliga samvetet knackade på fönstret och mimade: "Du är ju inte sjuk." Då uppbådade jag den största viljestyrka som jag kunde i mitt sjukliga tillstånd - visade fingret till mitt samvete och sade tjurigt: "Det är jag visst det - även om jag inte har feber!"
Som väl är har man ringt mamma och fått bekräftat att även hon aldrig får feber. Hon blir bara sjuk... Även Linda nämnde att människor har olika kroppstemperaturer - en del har inte de givna lutherska 37,2 grader som kroppstemperatur.
Nå! Nog om det.
Vi ses helt enkelt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag har precis samma problem, förr fick jag feber...nu får jag det aldrig mera....gått med influensasymptom i 3 veckor nu...skakar, hostar, snuvar, har ledvärk, vimsig trött...men ingen feber...så jag vet vad du menar...min kroppstemp ligger vanligtvis mellan 35-35,5...sällan jag ens kommer över 36...samvete är väl värst av allt, att man aldrig är giltigt sjuk enligt sig själv :/
Skicka en kommentar