För någon månad sen damp det ner en inbjudan i min brevlåda... Jag skulle få åka med Folkteatern Järnet till Stockholm och se på teater. Resa, kost och logi inkluderat. Jag blev jätteglad. Även om jag inte satt min fot på gjuteriet sedan sist då jag var med i Katarina Blums förlorade heder så var jag inte bortglömd. En misstanke dök dock upp i mitt huvud. En misstanke om att de skulle köra någon form av "operation övertalning" för att få mig att göra någon form av comeback. Jag slog tanken snabbt ut hågen - de tyckte att jag skulle vara kvar, men SÅ jädra bra var jag inte. Jag kollade snabbt upp om Hågge skulle med och försäkrade mig om att han och jag skulle bo ihop. Man vill ju vara trygg och känna att det inte är en vilt främmande människa man ska bo med. Huvva... Hemska tanke! Med det gjort så tackade jag gladeligen ja.
Nå... Teaterdags i Stockholm. Boende på Långholmen. Det gamla fängelset som nu är omgjort till vandrarhem. Tänk om dessa väggar kunde tala. Och förresten... Tydligen gjorde det. För en i sällskapet hade påhälsning på natten. Steg hördes och kedjor rasslade. Hur häftigt som helst. "En jädra ljudslinga!" menade hon som hade fått påhälsningen. "Inte då!" menade vi andra. Jag själv kände en viss besvikelse över att man inte fått en påhälsning. Jaja, tuff i efterhand kan man ju vara.
Don Juan i Soho var målet för vår resa. En pjäs där Björn Kjellman spelar DJ - en kvinnoälskande rikemansunge. När en kvinna är avklarad ger han sig snabbt på nästa. Där jakten i sig är häftigare än målet. En ganska OK pjäs. Kvällens överraskning var när Björn Kjellmans DJ står helt naken med ryggen mot oss. Man hann att tänka att han snart skulle gå av scen. Då vänder han sig om. Där står han - barfota över hela kroppen - i kanske trettio sekunder. Björn Kjellman... Pelle Svanslös!
På hemresedagen så kommer man på idén att vandra över Västerbron till Kungsholmen. Plinga på Petters dörr och köra en riktig överraskning. Då var han i Uppsala. Sicken flopp. För jädra synd.
I övrigt var Stockholm jädrigt kallt. En annan hade bara mäktat med att ta på sig sin golfjacka och glömt den tjocka tröjan. Brrrr.
Vi ses.
tisdag, november 13, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar