onsdag, februari 27, 2008

För information

Chandler och Monica kommer in i sin lägenhet. Där står Phoebe framför ett jättestort blått presentpaket och utbrister glatt och halvhysteriskt:

- I bought you a present.

Varvid Chandler svarar:

- Oh my god! Where did you hide it?

Helt otroligt kul!

tisdag, februari 26, 2008

Victory!!!

Jag har märkt med oönskad tydlighet att ett dåligt samvete inte lagar persienner... Under en jädra lång tid så har persiennesnörena varit obefintliga i mitt stora fönster här hemma och resultatet har då varit att dessa alltid varit nere. Detta faktum har varit en källa till dåligt samvete och jag har upptäckt att detta samvete alltså inte lagar persienner. (Precis samma samvete som vägrar ta bort tandsten mellan tänderna - men det är en annan historia.)

Idag har jag rått bott på det dåliga samvetet och mina persienner. Dessa är nu fixade. Lite pill och lite learning by doing och trial and error ledde fram till seger. Jag skall inte hänga upp mig på svordomarna utan bara njuta av segern.

Vi ses.

måndag, februari 25, 2008

Brynäs part two

Tre välförtjänta poäng. Vinst över Södertälje borta med 3-4. Puuuuh!!!

Brynäs

Det sista som flyr en är hoppet.

Våga vägra kvalserien - denna hemska källa till nervöst sammanbrott.

Södertälje ikväll...

Ett vårtecken!

Klockan sju i morse ringde min väckarklocka. Den första tanken - som är en fråga - som slår mig är ju naturligtvis den om varför i hela hälsingland jag ställt klockan. Jag har ju lov! Sen kommer jag på det. Golf! Jag och Lilljohan har bestämt att vi ska ut till Sommarro och spela deras Pay and Play-bana. Man får lira där - mitt i vintern. Den 25 februari 2008 är det alltså så milt att man kan sticka ut och lira golf. Ska man bli lite skrämd kanske?

Nå!!! Med det faktum att golfpremiären gick av stapeln så infernaliskt tidigt medförde nog att H.M. inte hann att bli nervös. Ett gott humör och lite gott kaffe gör underverk. Och vilket väder! Lite kyligt - men ack så friskt!

Lilljohan slår ut först... Ett glimrande slag. Jag tror det blev en greenträff. Sen är det H.M:s tur - jag plockar fram klubban för dagen - järnsjuan - och peggar upp... Först ett provslag och kliver sedan fram till bollen... kollar balansen (och en jädra massa annat) - lugn bakåtsving och sedan... Missar jag bollen... Sväljer lite ilska - biter ihop och gör om hela proceduren och sedan... Klonk (eller nåt). En bra första träff även om den drar en vid sväng åt höger - en slice tror jag det kallas. Resten av rundorna gick enbart i dur faktiskt. Bra bollträffar avlöste varandra. Schyssta inspel - mindre bra puttar. Men va sjutton gör det. Golfpremiär den 25 februari! Rackarns kul!

Vi ses.

onsdag, februari 20, 2008

Spinning!!! Spinning???

En snubbe från träningscentrat nJoy här i Karlstad ringde för en tid sedan - det visade sig att min gode vän Patrik anmält mig som träningssugen och säkert ville komma och träna på stället. (Att Patrik dessutom vann hockeybiljetter för att han anmält flest personer hör väl till en annan historia.) Nå... Jag förklarade snällt för mannen som ringde att jag inte är den mest träningsmotiverade och disciplinerade människan i världen och pekade på att det nog inte var något för mig. Samtidigt som jag avskyr styrketräning. Kan man hitta någon tråkigare sysselsättning som man frivilligt utsätter sig för och samtidigt betalar en stor summa pengar för? "Nä!" sa jag. "Jag tycker bättre om att ta ut cykel och glida över asfalten ett par tre mil." Då nappade han direkt och tyckte att jag skulle komma och provköra spinning vid något tillfälle. Gratis. Jag var fast! Inmålad i ett hörn. Samtidigt som jag kände att det kunde vara kul. Och gratis är ju gott.

Väl där så visade grabben runt mig i lokalerna och det visade sig att de - utöver spinning och styrketräning - hade boxningspass, afrikansk dans, relax och spa m.m. Riktigt fina lokaler. Efter rundturen så var det dags för spinning - Patrik hade även han anmält sig till passet så jag kände mig inte ensam. Jag satte mig på cykeln och provtrampade lite - en sprudlande glad dam hälsade oss välkomna och startade entimmaspasset med att uppmana oss att värma upp och lära känna hojjen. Efter dryga 10 minuter bar det av. Och jag tror att jag var övertänd - för under det första fem minuterna tog jag i utav bara h-e och när vi till slut fick sätta oss på sadeln igen - jepp, man skulle stå och cykla - så hyperventilerade jag. Trettio sekunders vila och sedan upp och trampa igen. "Hushåll med krafterna, Magnus, hushåll!" hörde jag en inre röst säga. Och jag löd - jag hade inget annat val. Lugnt och stilla... Tramp, tramp, tramp... Efter ytterligare fem minuter var det vila - och jag reste mig inte mer...

Helt slut... Efter sketna tjugofem minuters biking. Helt slut... Resten av passet ägnade jag mig åt att konditionscykla. Ibland funderade jag på att ställa mig upp och försöka spinna på - men nej...

Det vore kul att fortsätta spinna och se hur (om) man utvecklas, men... Disciplin och motivation... Och så var det dyrt också.

Vi ses - säkerligen på ett fik någonstans.

Just nu...

...väcktes jag ur en långväga tankeresa. Satt med vänster pekfingerknoge lätt vilande mot min underläpp och var helt borta i tankarnas värld. Absolut helt fjärran från det yttre.

Vi ses.

måndag, februari 18, 2008

Frågetecken

Frågan har ställts tidigare av flera olika sorters människor. Den har även ställts av mig - flera gånger.

Vilket behov tillfredsställs genom att skapa en massa datavirus? Varför denna destruktivitet?

En annan fråga som fanns i mitt huvud idag - speciellt under 45 minuter - var: Är tandhygienister sadister? Naturligtvis vet jag att de inte är det. (Hoppas jag.) Men under de 45 minuter som jag låg där - hjälplös - var mina lår så spända att jag i detta nu känner en viss träningsvärk och den molande värken i käken. Och inte nog med det - jag ska tillbaka för att riva av underkäken om en månad. The Horror, the Horror. Hade jag inte fått möjligheten att skölja munnen med en smärtstillande flour så hade jag nog... Jag vet inte. Glidit över tandläkarstolen varje gång det gjorde ont. Tack för smärtstillande flour... Och tack till den blå himlen som jag såg utanför fönstret...

Men jag har lärt min läxa - nu är det definitivt dags för tandtråd. Jag har märkt att mitt dåliga samvete inte kan rengöra mellan mina tänder och tandstensskrapning är alltså inte kul.

Vi ses.

onsdag, februari 13, 2008

The Cure på Hovet

Där satt man... En välklippt snubbe som är på väg in i de fyrtio. Alltså - man satt där... Bland medelålders snubbar och snubbor och bland kidsar och kidsor. Några unga Robert Smith-wannabees vandrade snällt förbi och några åldrande gothare - som i ett sista desperat försök antagligen ville återminnas en svunnen tid - en känsla som de inte haft sedan mitten av 80-talet.En tid då de tappert stod längst fram vid scenen och svårmodigt bangade till "The Figurehead". Antagligen gick de hem efter denna konsert i ett behagligt svårmodigt lyckorus...

Konserten var alltså bra - jädrigt bra! En underbar början som "peakas" av att The Cure bara tre låtar in i setet gör så att jag tänker att det här är för bra för att vara sant. "Lovesong" följs av "Pictures of You" som följs av "Lullaby" - alla tre från The Cures enligt mig bästa album från 1989 - Disintegration. Efter en och en halv timme så är jag beredd att ge Robert Smith & Co fem tummen-uppar. För sedan visade det sig att man blev mätt. Det blev till och med skränigt och jag kände att jag inte ens kunde njuta av "Boys don´t cry". De höll på för länge - tre jämrans timmar. Det var mycket för en blivande 40-taggare.

Så de får "bara" fyra tummisar. Men jag lovar... Kommer The Cure till Sverige igen så är det ett givet besök. Och kanske har de en t-shirt till H.M. då. En utan en massa datum och annat på. En snygg, estetisk och ren konsert-t-shirt vill jag handla då. Inte en massa bjäfs...

Vi ses.

Tårkanalen fylls..

Medans jag igår satt och försökte bli av med ett virus i datorn så ägnade jag ett halvt öga åt filmen Armageddon. Bruce Willis och den evigt usle Ben Affleck var med... Och i slutet känner jag att tårarna är på gång.

Jobbigt! Lipa till en Ben Affleck-rulle...

Vi ses.

lördag, februari 09, 2008

Poker anno 2008

Igår - fredag - så gick den årliga pokerturneringenav stapeln. Vinnare?

LILLJOHAN

Grattis gubben.

Ikväll då? The Cure på Hovet!

Vi ses.

måndag, februari 04, 2008

Jädrar vad bra!!!

Bergevin Brothers - Fired up, Ready to go

Broddar någon???

Jag har en liten undring... Är jag för ung för broddar?

Väderomställningarna under den senaste tiden har gjort att balanssinnet verkligen ställts på prov. Det är ju görhalt och det känns som om man vore Bambi den gången då det lilla rådjuret var ute på hal is. Under mitt halkparerande i morse på väg till jobbet funderade jag lite på om man skulle ta och leta reda på mina gamla hockeyrör och skejta dit. Sen kom jag på det smärtsamma faktum att jag faktiskt är en gammal läderskrinnare - så den idén fick definitivt stryka på foten.

Men broddar...

Vi ses.

söndag, februari 03, 2008

En ny ledare...

Visst är det kul med listor och det är ju alltid roligt att kolla vilka låtar som spelats mest på iPoden. Och nu har vi en ny ledare...
  1. Pearl Jam - Dead Man - 224 spelningar (5-175)
  2. TOOL - 10.000 Days - 218 (1-201)
  3. TOOL - Pushit - 212 (2-198)
  4. Depeche Mode - Blasphemous Rumours - 184 (4-177)
  5. Hootie and the Blowfish - I Go Blind - 184 (3-181)
  6. The Cure - Disintegration - 180 (6-174)
  7. Elton John - Someone saved my life tonight - 174 (8-166)
  8. Foo Fighters - My Hero - 172 (7-167)
  9. Pearl Jam - Black - 169 (oplac.))
  10. Temple of the Dog - Hunger Strike - 162 (9-157)
Och grabbarna i Pearl Jam har intagit förstaplatsen och känner jag mig själv och mitt musiklyssnande rätt så är de där för att stanna. Det är lite kul att se att det är en viss bredd på lyssningen. Det gör mig glad - att man inte helt och hållet är insnöad på ett och samma spår. Up and coming är ett gäng grabbar från Götet - In Flames. Lite svenskt vore en frisk fläkt... Nu när Anna Ternheim blivit "utslagen".

Vi ses.

Plura och Carla

Vi var på Koriander igår för att kolla in Plura och Carla - brödraparet från det underbara bandet Eldkvarn. Naturligtvis kom vi lite sent så vi missade en av mina favoritlåtar - "Tennsoldater" från plattan Himmelska dagar från 1987. Deras absolut bästa platta dessutom.

Denna kväll stod Plura och Carla på scen och körde ett akustiskt set. Jag blev i princip direkt varse om att jag inte blev lika förtjust som jag hade förväntat mig. Jag kom snabbt fram till slutsatsen att jag gillar dem bättre när de pluggat i elgitarrerna. Men, men... I det stora hela helt ok. En trea i betyg. Pluras texter är ju alltid värda en femma - vilken berättare!!!

Sen tyckte jag nog att det var lite för mycket tjöt och bröt i lokalen så att grabbarnas musik fick kämpa med sorlet från gästerna. Men det är ju inte deras fel. Jag tycker att det är en jädra brist på respekt mot bandet. Och även mot de gäster som är där för att verkligen lyssna.

Det var bättre förr faktiskt. På Malibu vid Skara Sommarland. Det var röj det.

Vi ses.

Februari

Fjärde punkteringen på två månader. Det är definitivt dags för en rotrenovering av mitt cykelbakhjul.

Vi ses.