Våga vägra att inte vägra snooze

Ett av flera underbara ting. Att på morgonen få ligga kvar i sängen och morna sig... Larmsignalen på telefonen ringer - man trycker på snooze och ligger kvar. Sträcker lite på sig... Och somnar om.

Sen larmar telefonen igen.

"Vafan!" tänker man. Jag snoozade ju nyss. Det är något fel. Jag trycker på snooze och somnar om.

SEN LARMAR TELEFONEN IGEN!

Nu snackar vi konsekvens här. Orsak-verkan. Om man trycker på snooze, så kommer larmet att ljuda igen. Exakt nio minuter senare. (Varför nio?) Man är ju inte direkt en raketforskare på morgonen. Den logiska (och enkla) orsak-verkan-tanken slår en inte. Man drabbas av trafikstockning i hjärnan och har otroligt svårt att koppla ihop den ultimata tanken bakom telefonens agerande:

Larmet är till för att du skall gå upp och det är du själv som sagt till det att göra som det gör.

Vilken underbar uppfinning. Snoozen alltså... I varje fall nu... På kvällen. Timmar ifrån nästa världsmästerskap i snoozning.

Vi ses.