En tågresa till Piteå

Tisdagen den 31 juli - kl. 19.15 - Hallsbergs station

En förväntansfull H.M. sågs på perrongen. Jag funderade lite över hur mitt nattboende skulle bli. Skulle jag få ett gäng halvpackade medresenärer eller skulle jag bli helt själv i min kupé. Jag hoppades naturligtvis på en natt i ensamhet - solitude. Medans jag väntade på att tåget skulle komma in på stationen så sände jag iväg ett halvförvirrat sms till Petter där jag mumlade om "Stål och betong" och en bild på rälsen.

Kl. 23.45 - Gävle

Min första kupégäst anlände i Uppsala. En jovialisk holländare som - med holländsk engelska (hur det nu är möjligt) - tjatade hål i huvvet på mig från första stund. Jag kände att jag var tvungen att komma ifrån honom så ett toalettbesök blev min utväg. När jag kom tillbaka till kupén så hade holländaren kommit iordning och jag finner honom sittande i soffan. Vi börjar prata igen och jag reviderar gladeligen min åsikt om honom. Han är inte bara pratglad - han visade sig vara en duktig lyssnare. Han berättar att han är väldigt intresserad av historia och vi pratar om det kalla kriget, det andra världskriget, rysk historia och som grund till allt vi pratar om ligger mentalitetshistoria. Under tiden har kionduktören kommit förbi och sagt att det bara blir vi två i kupén. En jädra tur det eftersom holländare hade med sig så mycket bagage så att man knappt tog sig fram.

Onsdagen den 1 augusti - Kl. 01.11 - Någonstans

Konduktören kommer och säger att vi får vara tysta. "Det är lyhört." H.M. ber om ursäkt och lägger sig med skammens rodnad sköljande över ansiktet.

Kl. 09.57 - Söder om Bastuträsk

Jag finner min frukost - kaffe och en polarklämma. Jag tittar ut genom fönstret och ser att det är tråkigt väder. Men det doftar Norrland. Holländaren gör mig sällskap och berättar ingående om sitt mål: Att på fjällen finna lugnet - ensamheten.

Kl. 11.45 - Älvsbyn

Jag står och väntar på bussen till Piteå och känner att det gungar - en effekt efter 17 timmar på nattåget. Mina tre koppar kaffe börjar också kännas av.

Kl. 12.03 - Bussen

Oooooh. Det är tyst. Jag tittar på landskapet och njuter.

Kl. 12.52 - Öjebyn

Vi åker förbi Sveriges enda Paltzeria och snart är jag framme.

Kl 12.57 - Piteå

Resan är över och jag är framme. 20 timmar och 23 minuter.

Jag älskar Piteå, men ändå längtar jag hem.

Vi ses.