Karlstad - kl. 12.34 - En tisdag

Jaha... Då var det snart dax. Att sätta sig på ett tåg och fara upp till det underbara Piteå. Jag bävar verkligen för denna resa. I det här fallet är det helt och hållet målet med resan somk gäller. Resan dit är inte ett äventyr. Kl. 16.32 sätter jag mig på tåget och kommer inte att ankomma till Piteå förrän kl. 12.55 dagen efter. Det blir... Hmmm... Fan... Över 20 jädra timmar... 20 timmar och 23 minuter!!! Bloody hell!

Inte nog med att det tar tid - jag hatar förberedelserna. Japp, ni läste rätt. Hatar. "Men hata är ett så starkt ord - säg avsky istället." säger säkert vän av ordning - däribland jag själv. Men fy fasen vad jag hetsar upp mig när jag ska ut och resa långt. "Var är biljetterna? Har jag packat för lite? Har jag packat för mycket? Kommer tåget vara för sent? För tidigt? Tänk om jag blir magsjuk?" Trettio-fucking-nio år och orolig som en barnunge. Jag har gjort resan förr och det har gått utmärkt. Oroar mig naturligtvis i onödan.

Det värsta är att lämna sitt hjärta i Karlstad. Saknad och längtan kommer bara vara förnamnet.

Vi ses.