"Ska vi åka och spela badminton?" frågar Linda på lördagsmorgonen. "Ja det gör vi." svarar jag. När det bestämdes så körde maskineriet igång. Linda stack ner till grannen och frågade om hon var intresserad och jag ringde till Bäckis och purrade honom. Bokning av tid på Rackethallen och sen är det dags för H.M. och fara upp till PigCreek för att hämta träningsgrejer och badmintonracketar. Tiden bokades till klockan ett och jag hade 50 minuter på mig. Jag kommer upp till lägenheten - packar väskan och åker tillbaka till Lindas igen. Väl upp hos henne möter jag henne i dörren och inser att jag glömt racketarna. Väl i bilen igen så kommer jag på att man antagligen kan hyra där. Men, men...
Vi blir dock bara ett par fem minuter sena. Bäckis hade ändå hunnit tänka tanken att vi lurat honom. Att vi gjort detta för att få upp honom. Vi börjar spela och jag inser återigen att jag är så mycket duktigare i teorin än i praktiken. Bollkänsla? Tjenare. Ramträffar och felbedömningar. Jag ser en schysst lobb som far i en härlig kurva mot mig och i tanken ser man ett levererande av en stenhård smash. I verkligheten är det annorlunda. Hål i racket? Näe, inget fel på det.
Men fy sjutton vad kul det är! Även om H.M. har ett otroligt risigt temprament när det gäller matchspel, så är det otroligt kul. Vi kommer tillbaka för att bibehålla vår träningsvärk i rumpan.
Vi ses.
söndag, januari 06, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kan bara instämma. Temperamentet är inte av denna värld när det det gäller badminton. Har duckat mer än en gång för flygande racketar från Hellbergs händer. :-)
Skicka en kommentar