Pata ringde mig förra tisdagen...
- Tjena, det är jag.
- Tjena, hur är läget?
- Ja, det är bra... Du, jag har ett paket. Skulle jag få ställa det hemma hos er till på torsdag?
- ...
Alla gamla knarkrelaterade actionfilmer flimrade förbi i mitt inre. För mitt inre kändes det som att kompisen började förklara att det var lugnt och att det var schyssta grejer i paketet. "Inga olagligheter asså!"
- Vafan Pata, är det knark eller?
- Haha, nä det är Veronicas födelsedagspresent.
Så var det med den dramatiken.
Grattis Veronica.
Vi ses.
lördag, augusti 15, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Gött att du värderar Pata så pass högt som drogkurir... =) Trainspotting från Leith till Jägartorpet.
Skicka en kommentar