...så älskade jag B.Wahlströms ungdomsböcker och då speciellt Bengt Linders alster om Stockholmsgrabbarna Dante och Tvärsans äventyr. Dessa två ungdomar råkar hela tiden ut för olika deckargåtor, som Bengt Linder lade fram med en stor portion humor. När jag låg och läste dessa böcker förekom det ofta att morsan stack in huvudet i pojkrummet och frågade vad som var så roligt. Jaha!!! Hur förklarar man det för en kvinna som är "gammal"... (Om fem år är jag lika gammal som hon var då, men jag ÄR inte bitter.) "Det är, typ, den här boken... Den... Äh, glöm det! Stäng dörrn!"Jag brukar plocka fram böckerna om Dante lite då och då. Man får en chans att koppla av lite grand och även en möjlighet att sätta sig i en tidsmaskin och uppleva ett tidigt 80-tal. Lite Dante, lite Tvärsan och Mike Oldfield på bandaren. Goda tider. (Det är det i och för sig nu också - fast inte på samma sätt.)
Dante och Tvärsan kommer hem till Dante efter en hård dag i skolan och får då se Dantes mor och far (eller gubbe och gumma som de kallas i böckerna) i ett stort gräl. Tvärsans ger sig in i grälet med stor frenesi för att rädda Dantes gumma och det är då repliken kommer.
- Vi håller på att repetera en ny pjäs, och det borde du ha kunnat räkna ut. sa Dantes morsa.
- Måhända det, Madame, sa Tvärsan, men om man inte missföstår saker och ting ibland, så får man ju inget roligt.
Underbart!!!
2 kommentarer:
Dante har jag missat. Däremot får jag återuppleva FEM-böckerna nu när Oliver börjar läsa själv. Ett tag lästa jag för honom nämligen fast nu har han tagit över själv. Ska hålla ögonen öppna efter Dante när jag är på loppisar...
Köp några till mig också - det är ooooh så bra och jag saknar ett gäng.
Skicka en kommentar