Ståpäls

Vi ses.

Hardcore biking

Det är tempo när jag cyklar. Trycket på trampan är skyhögt och vinden bara visslar förbi... Tramp, tramp, tramp. Fort går det. Hastighetsmätaren brukar peka upp mot en 30 km/h. Inte så mycket tycker väl en landsvägssnajdare på en ultralätt aluminiumbike med trådsmala däck - men här snackar vi 30 km/h på en tung mountainike med däck som är så breda så att man känner att man borde sätta upp en skylt som visar att det är frågan om bred last eller ett brett fordon.

Snabbt går det alltså - fram till igår vill säga. När jag gled fram i ett svagt uppförslut så tyckte jag helt plötsligt att det gick riktigt lätt - för lätt. Inget motstånd. Jag tittade ner och märkte att kedjan gått av... Det är tryck det vänner!

Vi ses.

Såhär på kvällskanten...

...kan jag meddela att Brolle Jr är en nyfunnen pärla. Oh vad bra! Vad glad jag blir när jag finner artister som man tidigare aldrig sneglat åt och upptäcker att det finns en del material som man kan se som nytt, tanka in i iPoden och bara njuta.

Vi ses.

Sådär en sju på morgonen

Vad tråkigt man varit... Inte ett vettigt inlägg sedan jag vet inte när... (Vettigt och vettigt - det är ju naturligtvis öppet för diskussion.) Nu sitter man i soffan och utför lite kvalitativ slösurfing medans man väntar på att klockan ska bli jobbedax. Himlen är klockrent klarblå och jag känner att det kommer att bli en härlig fredag.

Eleverna har studiedag idag och det har anledning av att fira med att diskutera regeringen nya läroplansförslag (eller är det redan genombankat kanske?) - GY09 - vi får väl se hur det går med den. Vi kanske får en ny regering och så kommer de i sin tur riva upp planen. Visst skulle det vara härligt om de vore konsekventa i sin pajkastning. Det drabbar ju ingen annan än vår framtid.

Nå... Det finns stunder i ens musiklyssnarliv då man helt enkelt stannar upp och brister ut i ett förvånat: "Men fy fan vad bra!". Det hände häromdan... Tomas Andersson Wijs cover på Carolas "Evighet". Jädrar. En fin och lågmäld version... En höjdare...

Jobbe...

Vi ses.

Puh!

Klump i magen

Lite ledsen. Tendens till ångest. Brynäs fick stryk. Klump i magen.

Det är faktiskt rätt fantastiskt hur man kan engagera sig så när det gäller sport. Brynäs fick alltså stryk mot det där gänget från landskapet där de pratar konstigt. Jag snackar naturligtvis om Skåne och laget Malmö. Fasen också. Jag är ledsen... 7-5 blev slutresultatet och efter ett gäng upphämtningar (3-1, 3-2, 3-3, 4-3, 4-4, 5-4, 5-5 - bra jobbat förresten) så mäktade inte Brynäs med längre när Malmö satte 6-5 och tiden räckte inte till för ytterligare en upphämtning. Malmö satte 7-5 i öppen kasse.

Ack - detta kval!!!

Jahaja... Men har ni lurat någon idag då? Jag gjorde ett taffligt försök som jag aldrig trodde skulle gå hem. Ett sånt där som man kommer på i stunden - ogenomtänkt och lite smått spontant... När jag påbörjade en lektion idag så frågade jag mina elever om de hade pluggat till provet. En chansning som faktiskt gick hem. Det blev ett jädra liv. De pratade (gnällde) om att det var orättvist och taskigt och... När jag sedan lite halvt barskt frågade dem vad det var för datum, så blev svaret... "Första april!", svarade någon. Sen blev det tyst... Sen följde ett: "Fasen, vi gick på den!"

Ibland är det lite för lätt.

Vi ses.